Sunday, January 20, 2013

OBITUARY & DEATH ANNIVERSARIES



Monday, January 10, 2011

Posted by Picasa

OBITUARY - Alberto Francisco Deniz

OBITUARY


Alberto Francisco Deniz
(Palolem/Zambaulim, Goa)
(ex-Kharafi National, Kuwait/Dubai)
(Permanent Member of Goan Welfare Society-Kuwait – Ref:M214/P10/083/96)

Born: 12-12-1950   Died: 10-01-2011

Son of late Francisco & Maria Magdalena Deniz
Beloved husband of Emelda, father of Raymond, Ceasar, Godwin and Valencia,
Brother of late Denis Salvador, Pascoal, Opiciano, George, Ubaldina, Joanita & Fatima
Left for his heavenly abode on 10 January 2011
The Eucharistic celebrations and the final rites will be held
on January 13, 2011 at 3:30 p.m. at Tilamol Church, Goa.

Our condolences to the bereaved family and may his soul rest in peace.

Friends in Kuwait & Dubai

Sunday, January 09, 2011

Posted by Picasa

Tuesday, December 07, 2010

ECO TREK PHOTO SHOW - December 9 to 11 - Gallery Attic - Panjim, Goa

Monday, December 12, 2005

Goencho Ulo - 2nd Issue - December 10, 2005

OGRLEKH

Konknni mogiank khas korun Romi lipient Konknni borovpeank ani vachpeank amcho maie mogacho nomoskar. “GOENCHO ULO” hea pondralleacho dusro ank tumchea hatamni ghaltana amkam khub khos bhogta. Romi lipientle Konknni bagent ani ek ful fulta. Romi lipientlea Konknni mollbar ani ek noketr udeta. Hem ful odik pormollunk, hem noketr odik porzollunk tumchea sohokarachi khub goroz asa. Ho tumcho sohokar amkam jerul melltolo mhonn ami as ballgitanv.

GOENCHO ULO hem potr zolmant haddpak karonn kitem? Goenkar, Goeant ani Goeam bhair asat te, azun porian Romi lipient Konknni bhas vachtat. Azun poriant Konknni bhaxecho mog ani umallo tanchea kallzamni asa. Ho Konknni bhaxecho mog ani ho umallo Goenkaram bhitor jivo urlearuch Goeant Konknni bhas urtoli ani Konknni bhas aslearuch amchem Goenkarponn astolem. GOENCHO ULO hem potr Goenkaram bhitor Konknni bhas ani tiche vorvim Goenkarponn okhondd korunk proitn kortolem.

Konknni bhaxek ek ithias asa. Romi lipientli Konknni bhas hea itihasacho ek motto bhag. Konknni bhaxechi udorgot Konknniche Romi lipientle buneadicher adarloli asa. Hech buneadicho adar gheun ami Goem rajeant Konknni bhaxek ticho manacho zago melloun gheunk chollvoll keli ani zoit melloilem. Punn khottea noxiban Romi lipientle Konknni bhaxecher add nodor ghali. Haka lagun Romi lipient boroitoleank ani vachtoleank khub luksann zalem hantum matui dubav na. Romi lipientle Konknni bhaxek favo tem sthan ani man mellounk, Romi lipient Konknni bhas boroitoleanchi ani vachpeanchi seva korunk hem nemallem zolmak ailam.

GOENCHO ULO hea nemalleachi bhas sarki sompi ani khoincheay Goenkarak somzota tosli astoli mhonn sangpak amkam khos bhogta. Amchea sadea jivitant ji Konknni bhas ami uloitanv, ani ti uloun dadhoxi zatanv, ti bhas hea nemalleant ami vapurtoleanv. Konknni bhas borovpache nem’ monant dhorun ho vavr ami fuddem vhortoleanv. Hem nemallem vachtana tumkam tem aplench potr koxem disunk zai, hem amchem intesao. Hem intesao monant dovrun hem potr amchea jivitacho ek bhag korunk amche proitn astole.

Amche Goenkar, Goeant asat tache poros chodd, Goeam bhair asat. Bharatachea anek prantamni ani sonvsarachea anek desamni te ximpoddlole asat. Hea sogllea Goenkarank ekvottit kortolo zalear ekuch upai asa ani to mhonnlear Konknni khatir Romi lipi vapurchi. Sonvsarachea chearui kon’xeamni ximpoddlolea Goenkarank Romi lipi bhes bori eta hantum dubav na. Hoch faido gheun Romi lipi Konknni khatir vaprun Goem ani Goenkaram bhitor sombond odik ghott korunk ami vavurtoleanv.

Konknni monis Bharotachea chear prantamni ximpoddlole asat. Te Konknni bhas Romi, Devonagori, Kon’nodd, Farxi ani Molyallom lipiamni boroitat. Konknni bhaxechi udorgot ekvottan korchem kam Romi lipi vaprun borem korum ieta. Soglle Konknni porjek ekvottit korpachem GOENCHO ULO –chem soponn asa. Hem soponn sakar korunk ami pott’tiddkin vavurtoleanv.

Tea xivai GOENCHO ULO Goenchea rajki, somajik, dhormik, xikhxonnik, sonvskrutik ani heram mollancherui apli xidduk nodor dovortolo. Sotak ani nitik xabaski ditolo ani fottik ani onitik virod kortolo. Dhoveak dhovem ani kalleak kallench mhonnpak amkam obhiman bhogtolo.

Goenkaram modem, disan dis thoddo zait veta to Konknni bhaxecho mog ani disan dis viron veta tem Goenkarponn samballunk, tem odik fulounk ani follaunk GOENCHO ULO pramannikponnim vavurtolo mhonn tumkam bhas ditanv.

Hea vavrant tumcho sohokar astolo mhonn amkam khatri asa. Romi lipientle Konknni bhaxeche sevent tumi-i hat bhar galtoleat mhonn ami as ballgitanv.

Zoi Konknni! Zoi Goa!! Zoi Bharot!!!

Tomazinho Cardozo

SUFFOLLAIECHE PANVDDE

TORNATTEANCHE ANVDDE

Sanj zali. Begim begim hanv prasar pavun sorlo ani moddgonvchi bos dhorli. Pun jitle taktiken hanv ailolom title taktiken hanv agxi pavpacho naslom karan amchi bos porvot choddlolea porim khorxeun khorxeun dhanvtali. Hi bos mhatari zalea oxem hanv udgarlom ani teach velar amchi bos okosmat thambli. Bosi mukhar ghaddianchem bhirem aslem jem lohu lohu fuddem vetalem. Khoim tori obghat zala mhunn dubhav nastanam sangonk zatalem. Ani toxench ghodlolem. Xirdona pavtoch rostea-khuxik ek pulsar amkam disli. Ticho sarko ibadd zal’lo ani tanki pasun nikollun poddloli. Eke ghaddiecho itlo nas zalo zalear ghaddi choloitoleachem kitem zalem zait oso proxnn mhojea monant ailo.

Khupxe obghat zatat, khupxe lok rosteacher hea sonvsarak fatt kortat ani obghatak sampddun ontorloleam lokam modem, tornatteamchi sonkea soglleamvon chodd. Khoim dhanvtalem kai he tornatte? Khoim pavunk zai aslem kai tankam? Xevottak khoim pavlem te? Amcheach gavant, vaddea-vaddeamnim zonnzonnit varea porim motorcycle-i dhanvtat. Rosteavelo lok khuim dhanvta kai ho mhunntat pun motorcyclekar ‘dhoom macha de’ ho sur gaitat.

Motorcycle sovkas choloun umed mellonam ani rosteacho dunvor kaddlea xivai motorcycle hatant ghetloli mhunn disonam. Zonnzonnit varea porim bhonvop, tontonnit adsora sarke muscle dakhovop, T.V. model-am porim nhesop, kensacher il’lo so rong ghalop ani huskea vinnem jieupacho aichea tornatteancho hetu. Tornnem rogot fokot ek ghoxtt manta, ti mhollear ‘No Fear! No Rules’ – bhirant nam, kaide nam, donui dobeant. Aichea tornatteank zai svotontrtai zai tem korunk, zai thoim bovunk, zai tem nhesunk, zai titlem-i aple muttint dhorunk. Zaitim sopnam te sopnettat ani jednam chintnam xarti pavonam tednam niraxi zatat. Heach karonna pasot aiche tornnate xinkunk fattim pun mouza marunk fuddem. Let’s party guys! Let’s rock! Oxem te udgartat. Xinkon konn feliz zala? ho proxnn tanchea monant khellta ani xinkop nastanam such bhogpacho rosto sogott zana - tarvar vo Londonak voch ani ‘kar lo duniya mutthi mein’.

Suffollai vo “success” zaun asa aiche piddicho mantra. Suffollai mhollear kitem gai? Poixe! Money spells success. Tum sukhi asum vo nasum, tum dev bhirantin jieum vo folgam marum, tuka xinkop asum vo nasum, Poixe aslear monis tu! Poixe aslear savkar tu! Poixe aslear successful tu!

Poixe sogllench nhoi ‘Money cannot buy everything’ oxem thodde zantte vagtole pun ‘without money can anybody survive?’. Aicho sonvsar duddvancher cholta. Poixe aslear pulis tujea bolsant, soirim tujea darant, ixtt tujea ghorant ani xezarim tujea angnant. Poixe aslear tujean vhoddlo bopko marunk zata, zai te bhaxen nhesunk zata – Denim vo Levi jeans, funky t-shirt, Nike vo Reebok shoes, Jockey underwear, pormollit cher, hatak Omega ghoddial, ek motem mascot tosich gollean ek sorpolli, bolsant latest model mobile phone ani ganv gazoitoli ek bullet vo Chevrolet Tavera ani sogllo lok ‘dekhte reh jayenge’.

Aiche piddik suffolai zai pun tras gheunk naka, ‘success’ zai pun ‘hardwork’ naka karan ami “ready-made” sonvsarant jietat. Ek button damblear machinantlean coffee ieta, internet-ar ek button dambun tujean Amerikechea bazarant shopping korunk zata. Ek button amchim sopnam sakar korpi machinachi atam ami vatt polleta. He babtint hanvem tornatteanchea nanvan Christmas father-ak ek SMS dhaddla ani to amkam toslem machine haddtolo mhunnon tachea ienneak axeun ravtam.

“Christmas father io io, Christmas father io

Sogllim bhurgim anondan, vatt polloit asam”

Branco Vales, Agacaim

TORNIM PANAM

AMCHI BAG: 1

TULLOS

Fattlea ankant tumi TSKK bage vixim mottvean vachlanch astolem. Hea anka thavn Kendrache bagent aslolea kaim zhaddam vixim ami zanna zaun ghevum-ia. Aichea ankant ami Tullos hea zhaddacher nodor ghalum-ia. Hindu lokanchea ghora samkar tullos astach. Hem zhadd sobaiek mhonn konn lainaslo taka vokti mol aslem ani hem zhadd upiogi mhonn lok laitale. Atanchea kallar hea zhaddachem mol choddxea lokank kollunk laglam ani zaito lok atam hem zhadd aplea porsamni lavpak lagleat.

Tullxichem Inglish nanv : Holy basil, Sacred basil

Botanical nanv : Ocimum Tenuiflorum

Bharotant soglle kodden hem zhadd amkam polleunk mellta. Tullxichea pananchi ruch koddu ani tik. Tankam boro pormoll ieta. Hea zhaddache soglle bhag upiogak ietat. Tullxichea panancho, mullancho ani biyancho voktant upiog zata. Tullxichim zhaddam ghora bhonvtonnim aslear zollari ghorant unneo zatat.

Vonkunk zata zalear tullxichea rosant mhonv ghalun sokallim gheunk zai. Pottant gesacho tras zalear tullxicho ros aleacho ros, miriancho pitto, tup ani mhonv ghalun ghevpak zata. Thonddi zalear tullxichim panam ukddun kosai korun pietat. Hech borabor, mutachea vikarant ani katichea vikarant tullos upiogak ieta. Kallzak rogtachi purvonn kortolea xiranche piddek tullxicho vapor kortat. Angak kodd zalear tacher ilaz korunk, asmachem asloleank, pulmavant thonddi zalear, chortem zalear, bhurgeank pottant ges zaun tras zait zalear, kan usollta zalear voktant tullos vaportat. Uchkeo va khellnneo iet ravot zalear tullxicho vapor kortat.

Preeta Naik

TSKK, Porvorim

Kaddio Boddio: 2

Makddacho Khell

Makodd aplea hatant ek maslli ghevun rukar bosun aslo. Guruk tem vichitruch dislem. Makodd follam, fulam ani panam khavpi. Dekun gurun makddak vicharlem, " Maslli hatant gevun tum kitem kortai?"

"Ti maslli udkant buddun mortali. Hanvem tika mornnantli vattaili" makddan zap dili.

Dedd xanneanchem okkol dhomprant asta.

Pratap Naik, S.J.

Bhokti Sobhann

1. AILAM HANV

Ailam hanv tuje samkar

ailam magunk ek upkar.

Savlli tuji mhojer urum

savllent tujea jivit fulum.

Maya tuji mhojer denvum

doya tuji mhaka mellum.

Nodor tuji mhojer asum

prosad tuzo mhaka labum.


Pratap Naik, S.J.

SMS:1

Ek dis maincho.

Ek dis sunecho.

Maink sun na.

Sunek maim na.

Tor to dis konnacho?

Maincho na zalear sunecho.

Santa Claus

MIGUEL RUZARICHIM FOKANDDAM:1

Evropachea eka lhan desacho Ethelredd mhonlolo raza aslo. Desachea lokak ho raza boro lagonaslo. apnnak somest lokan man diunk zai mhonn tannem ek upai kaddlo. Aplem chitr ghalun lakhamni lakh topal tiketti chhapunk tannem formailem. Tiketti chhapleo khoreo, punn lokan teo vikteo ghetleoch nant.

Hem polleun razak samko rag ailo. Tannem postt masttor jeralak apoilo ani vicharlem," Hanvem chhapunk lailoleo tiketti kiteak vikun geleo nant?"

"Saiba, lok mhonntat teo tiketti sarkeo chikttonant." postt masttor jeralan zap dili.

Razan ek tikett ghetli ani ti sarki chiktotta tem pollelem. Tannem vicharlem, "Lok kiteak oxeo fotti martat?"

Post masttor jeralan mhonnlem, "Saiba, teo tiketti sarkeo chikttotat tem khorem, punn lok tikettiche dusre vatten thimpi laitat.

Matthew Almeida, S.J.

KHANN JEVONN:1

Kombiechi Xakuti

( Fowl Chakuti )

1 Kil kombi ( Nitoll korun sumarachea kuddkeamni kator ani il'lem mitt lavun kuxik dovor. )

150 gram (sumar 6 kuleram ) tup

10 piyav

1 narl (ek kantun tacho datt ani patoll ros kadd ani veg-vegllea aidonamni dovor. Dusro kantun, chun don xindlolea piyava sangata il'lem tup ghalun bhaz. )

2 kuleram kotmireo

1" holldicho

15 sukeo ghatti mirsango

4 miriam

Heo voileo chearui vostu veg-veglleo kailir il'lem tup ghalun bhaz ani magir vangddach barik vatt.

6 kalafuram

2" tikiecho

1/2 zaifoll

3/4 chomcho boddixep

1 kuler khoskos

1" potri

Heo 6 vostu veg-veglleo il'lea tupant kailir bhaz ani magir vangddach barik vantt.

4 piyav xind ani tankam fonn'nn mar. Handdient kombieche kuddke ghal ani bore bhaz. Kotmir ani her mosalo ghalun vattlolem tantum ghal, firoi ani narlacho patoll ros ghal ani mas xizosor xizoi. Urlole piyav chear kuddkeamni kator ani bazlolem chun vattun dovorlolem tache soit handdient ghal ani firoi. Uprant kalafuram, ani her mosalo vatlolo tantun ghal ani magir nar'lacho datt ros ghal. Mov ujear sumar 10 minut xizoi. Goroz titlem mitt ghal. 2-4 Limbeacho ros xinvrai ani mezar kadd.

Joyce Fernandes

Ponnji

BHURGEANCHI PODDVI

Isopacheo Kannio:2

Landdgo ani Bokddechem Por

Ek dis eka bokddanchea hinddantlean bokddechem ek lhan por vatt visrun dongrar pavlem. Taka vatter ek kolo mell'lo. Jivitant poilech pavtt bokde poran koleak pollelolem dekun tem khub bhielem. Tea bokdde porak dhorun khaunchi manddnni kolean keli. Ragacho avaz korun tannem bokddechea porak mhonnlem: "Porum tuvem mhozo okman kel'lo, dekun mhaka polleun tum khoim dhanvtai?"

Bokddechea poran ozapun mhonnlem, "Mhaka azun ek voros zaunk na." Tednam kolean mhonnlem, "Borem, borem, tum mhoje lagim xanneponn uloum naka. Kaim disa adim tuvem mhojea xetantlem tonn khaunk na?" " Hanv azun tonn khaunk xikunk na. Mhonntoch tonnachi ruch mhaka khobor na." bokdde poran zap dili.

Kolo matso nirxelo, punn dhir gheun mhonnalo,"Mhoje zhorichem udok tum kiteak piel'lem?"

Bokdde poran bhieun mhonnlem, "Hanv kednanch udok pieunk na. Hanv azun mhoje avoichem duduch pietam."

Bokddechea porak khaunk kolo rakun aslo. Dekun to mhonnalo, "Mhaka atam chodd bhuk laglea. Jevonn zal'le bogor hanv atam ghora vechom na. Oxem mhonnun tannem bokddechea porak dhorun khelem.

Dusreank ghat kortoleank nibak ek nivnnem zai asta. Jem vaitt korunk tannim chintlam, tem kel'le bogor tankam nhid poddona!

Anagha Kamat

Alto Porvorim

Amchim Umannim:

11. Apoinastana lagim ieta, dukhoinastana killonch marta. (Zollar)

12. Aplem ang apnnak disona. (Dollo)

13. Amger aile teg zonn soire, dog bhair ravle, eklo bhitor riglo. (Vhanno bhair soddun soiro bhitor choddta)

14. Amger ek ghanno asa, xembor vorsam ghunvlearui ek konn soit dollina. (Ghoddiall)

15. Kallea ranant kalle bokdde chortat. (Uvo)

16. Khillo na, ganch na, vonntir umkollta. (Savlli)

17. Khorem kudoll nastana khonnta, hatpaim nastana cholta, tondd nastana bob marta. (Dorya)

18. Ganv bhonvta tori savlli disona. (Varem)

19. Gimantui vhanvta, pavsantui vhanvta. (Nak)

20. Gori gori manestinn, matear uzo gheun ubi. (Vat)

Netra Veluskar

TSKK, Porvorim

Bhurgeancho Sonvsar:1

Amchea Deva

Amchea Deva,

pav ga saiba.

Ami tuka nomon kortanv.

Tujea nanvan Konknni xiktanv.

Tum amcho bapui.

Tum amchi avoi.

Ami tuji mogall bhurgim.

Ekamekachim bhavbhoinni.

Tuji bhurgim ami Konknni.

Gaitanv sodam tujim gannim.

Pratap Naik, S.J.

Gineanak Sarem:1

Gineanak Sarem he spordhent fokot poili te dhavi klas meren xikpi bhurgemni matr vantto gheum ieta. Zapo boroun hea sokoilea pot'tear 17 Dezembr 2005 bhitor dhaddat va haddun diat. Eklean ekuch chitt dhaddunk ieta. Poilem ani dusrem oxim don inamam astolim. Eka poros chodd zonnamni sarkeo zapo dhaddleo zalear sort ghalun inam ditoleanv. Amkam chitt boroitana tumcho fon nombor va e-topal (e-mail) borounk visrum nakat. Zapo dhaddunk pot'to:

Gineanak Sarem:1

TSKK

B.B.Borkar Road

Alto Porvorim, Goa - 403 001

Heo sokoileo vostu konnem sodun kaddleo?

Viman
Ball Pen
Saikol
Mottar saikol
Kagod
Alfinet (safety pin)
Transisttor
Hatachi ghoddiall
Taipraittor
Bomaddo/fugo/poskatto (Balloon)
Zapo:

Orville Wright ani tacho bhav Wilbur wright
John J. Loud
Kirkpatrick Macmillan
G. Daimler of Cannstatt
Cai Lun of China
Walter Hunt
Bardeen Shockley and Brattain
Bartholomew Manfredi
Pellegrine Tarri
Jacques and Joseph Montgolfier
Dipali Sankolkar

TSKK, Porvorim

Goencho Ulo - 2nd Issue - December 2005

Tuesday, November 29, 2005

GOENCHO ULO - 1st Issue (Year 2005) / November 2005

GOENCHO ULO - 1st Issue (Year 2005)/ November 2005



ANINK EK PANVL,
ANINK EK DIVLI PETTLI
Amchea itihasant Konknnichea mogan khupuch vati pettleat ani apunn zollon somposor Goenkarank gineanacho ani sonvsaracho uzvadd lokak dila. Konknnichim choddxim potram ani masikam vatich zalelea porim dista. Pettleli vat zoxi aplo vell somptoch palovta toxench amchea prokaxonnam vixim ghoddot ailam. Punn novim potram ani masikam uzvaddaunk Goenkar kedinch fattim soronknam. Dekun hem novem pondroxi potr tumchea hantant ami ghaltanv. Ami umedin hem rongit potr xapunk fuddem sorleanv ani hea kamant tumcho favo titlo sohokar astolo mhunnon somzotanv.
Tumkam borovpachi itxa aslear, tumchim borovpam amkam dhaddat. Kovita monan kirlolear tea kagdacher utravn amkam pattoiat. Goenkaranche ani Konknni bhaxeche soglle anvdde porgottachem sadhon ami toiar korunk evjilam. Amche bhaxechem bhanddar disandis choddunv ani vaddunv. Amkam Romi lipintlean Konknni borovpak thoddi bhov sonvoi asa ani sod’deak sompem lagta mhunnon Goencho Ulo hech lipint xapun eta. Punn Goenkar Konknni uloitat. Ulovpak lipi lagona. Khuinchei lipin boroilear vachpi Konknnich vachtele. Amkam lipicher vad naka, amkam Konknni vadd zai. Dekun tumchem borovp khuimchei lipint aslear amkam upkarta.
Hatan-hat ghalun fuddem tanch maruia ani ghoddta zalear Konknnicho vikas korunk vavruia. Mog asumdi.


_______________________________________________________________________

CHITRAKALA
FORM & FIGURE
Suhas ani Taniachim chitram
Chitrakolechem prodorxonn Goeam vaddot veta. Chodd korun Eropi bhonvddekar Goeam ieunk suru zatoch,. choddxeo chitraxalleo – Galleries – Kolnguttchea vattarant asat – Art Chamber, Subodh Kerkar, Dev’s Art Gallery. Novem poriatonn mousom suru korunk Dev Art Gallery hantun Form & Figure prodorxonn zalem, tantunt bhag ghevn lovkik
Goenchim chitrakaram Suhas Shilkar ani Tanya Mendonca. Sobit-sundor chitram dogaim kolakaramnim pintarlelim, thoddim matxim nagdde pordotichim aslim. Punn art mhunntat ti chodd korun toslich asta nhoi…Raxttrik vo Ontorraxttrik mollar? Chitranchi ugttavnni keli Fundacao Oriente-cho Dr Sergio Mascarenhas hannem, asun tea lhanxea suvalleak hajir kola mogi and kitlexech videxi soire, zanche soglleanche abhar vosreacho dhoni, Devi Prasad Rao, hannem mandle.
________________________________________________________________________

GOENCHO ULO
ROMI LIPICHE TANKICHI KHUNNA

Bhurgim bhurge piraier apleponnan bhorlelim ami polletanv. Dekhunuch tanche hat ami sodanch mutthichea rupan polletanv. Tanchi ti mutth soddoupak kitle-i proitn kele mhonn suttona. Tanchea hatant kosli-i khavodd dilear, ti khavodd tim aplea jiva porosui odik zotnaien samballtat. Fokannamni porian tanche thaim te khavddicho ordho kuddko maglear, tacho tim il'loso kuddko-i diunk raji asonant. He piraier tim aplem kitench kaddun dusreak diunk sodanch fattim.

Itlim tim aple piraiechea apleponnant bhorlelim astat. Punn tim lhananchim vhodd zatat toxim, tanchea gineanancho suria porzollot fuddem veta. Apleponn soddun dusrea thaim sangatan jielear, apli ani dusreachi-i udorgot ani vikas zata hachi tankam somzonni mellta. Punn Konknnichea mollar, Devonagorintleanuch fuddar ani sonvsar uzolltolo mhonn goir-somoz korun ghetlole, ani teach goir-somozant jietolea devonagorichea bhoktank mat tanchea kallzant kitli porian Devonagorichi nhoi, Konknnichi bhokti asa hi veglli gozal udorgoticheo ani vikasacheo gozali somzonant. Kiteak he devonagorivale zorui dangamni vaddleat, torui monan-ginean vaddunk nant hi ek kosli gozal mhonnum-ia ? Dukhichi vi churchureanchi ?

“Romivale Devonagoricho dves kortat, ti tankam naka, Rajbhas Kaideantlean Devonagori lipi kaddun tea zagear Romi lipi ghalchi mhonn Romivale magtat,” oxea utramni te fotticho prochar korit bhonvtat. Kiteak, atam tanchem khottea apleponnachem bhurgeponn soglleanchech nodrek ieunk laglam, ani tem soddun diunk te matui raji nant.

Devonagori ani Romi, heo Goeant Konknnicheo donui mukhel lipieo. Goeant Konknni bhaxecho boro fuddar uzolltolo zalear hea donui lipinchim rodham vangddach ghunvpachi goroz asa. Punn Konknniche Devonagorichch puza korpeank heo gozali somzonui somzonant. Dekhunuch te, “Ek Bhas, ek lipi, ek somaz, ek sahitea” ghoddoupachi bhas uloun Romi lipik sompounk sodhtat. Oslea anjea rupan visvas-ghatkeam sovem xadur-chotur ravop hi kallachi goroz !
Kherit toren, fattlim 18 vorsam Konknniche Romi lipicho dusvas korun, Sahitea Akademiche Puroskar, Kala Akademiche Sahitik Puroskar, boroupeank provas onudhan divpa sarkeo sovloteanchi moloi fokot he devonagorivale loz soddun khatat. Bhaxeche udorgotiche nodrentlean, Romi lipikui tenko diun, Konknni bhas girest korpachea chintnam-ievzonneank hanchea monant zagoch na. Toslea chintnank zago diuncho nhoi mhonn te teach svarthi monant tannun bosleat.

Romi lipintlean Konknnicho zo vavr cholta taka add nodor ani kikont korun he devonagorivale lipicho dves korun ani bhed-bhav matoun Konknnichem ghott'tonn korunk fuddem sorleat. Devonagorintlea pustokank melltolea puroskaranchi, sovlotinchi ( te puroskar ani sovloti konnak diuncheo ani konnak diuncheo nhoi hem svota tech tharaitat) mutth ghott korun te Konknnichea ghott'tonnak diunk naka aslelem iogdan ditat. Fattlim 18 vorsam dhorun tem aiz porian jitlem-i Devonagori lipichea vantteak puroskar ani her sovloteo mhonn aileat teo Romi lipichea-i vantteak ieun, khorea orthan Konknnichi udorgot ani vikas zalolo hankam nakach naka. Punn fokot Devonagorintlean Konknnichem raj vosounk bhonvtoleanchea vantteak itlim-i sompeponnam ani sovloti ieunui tanche thaim Konknnichi zaunk zai asli titli udorgot korunk zaunk na zalear, hea fuddem fokot hech lipintlean Konknniche udorgoticho suria kitlo porian chokchoktolo hacho dubhav gheuncho poddta. Sorkari ani khasgi duddvanchi-sovlotinchi itli moloi zhompun gheun ani apnnech khaun legit devonagorivaleam thaim Konknnichi udorgot korunk zaunk na tich udorgot, Romi lipintlean Konknnichi seva korpi, devonagorivaleam thaim teag korunk zaina toslea teagamni aplea khasgi bollar korit aileat. Ani hachich anik ek dekh mhunnon atam Konknnichea itihasant anik ek Romi lipintlem hem novem pondrallem - GOENCHO ULO.

Lipicho vad choltole poristhitint, devonagorivaleanchea tonddar hem ek thapott mhonnum-ia?
JOSE SALVADOR FERNANDES

_________________________________________________________________________

TSKK KONKNNI BAG

Thomas Stephens Konknni Kendrachi (TSKK) vollok az zaitea lokak asa. TSKK hem nanv aikolear kaim zannank disum ieta vo kaim zannanchem mot asot Konknni Kendr mhonnche Konknnik sombond zal'li ek sonvstha. TSKK zoru-i Konknnicher sod vavr korpi sonvstha, punn aiz hem Kendr aplo vavr bhaxe purtoch korinastana Konknni bhas, kola, sonvskruti ani soimb sambhallpachem kam' korta. Pachvea vatavoronnant Konknni osmitaiecho sambhall korunk Kendr vavurta. Pachvea soimbacho ani Konknnicho kitem sombond oso prosn konnakui poddum ieta. Hachi zap Kendrak bhett dilear jerul mellum-ieta. Konknni osmitaiecho vavr pachvea soimbant korunk monak dhadoskai mellta ani vavru-i boro zata.

Kendrachea pachvea soimbaku-i ek vegllem mhotv asa. Kendrachem pachvem soimb mhollear Kendrachi bag. Adlea kallar ruxi-muninchea motthamni osleo bago pollevpak melltaleo. Atam te motthu-i nant ani te ruxi-i nant. Udorgotichea nanvan tor bilddor, konttrekttor ruk zhaddam kapit asat. Goenchim khaxelim zhaddam na zait asat. Zollim mollim chalu aslolem nistontonn pollevn Kendran aplea zagear ek bag toiar kelea. He bagent Goenchea khaxelea zhaddanche borechxe prokar hanga pollenvk melltat. Fulam, follam, vokhdi toxench moderak vaprunk ieta toslea-i zhaddancho aspav asa.

Bhailea fulank lagun Goenchim mogrim, abolim, zaio, zuio, kunda, mogrim, karvam, gottlam hea sarkihlim fulam pollenvk legit mellonant. Bhailea fulanchea rongam modem amchim khaxelim nazuk karvam sanddleant. Dhalanchea mattvant karvanchi fanti mall'lea xivai sovaxinnichea xenddeak sobai nasli. Atam karvamchim zhaddanch zor pollenvk mellonant tor fulam khoim pollenvk melltolim? Karvanchim zhaddam mud'dam konn aple bagent lainant. Punn gorvam ani her palo khavpi monzatim pasun zhaddanchim rakonn korunk karvam voink laitat. Oslea zhaddak Kendrache bagent ek manachem sthan asa. Mogrim mhonnam fuddem mathear char kens asloleo bailo legit mogrechi fanti mallpak eka pam-iar ubeo zatat. Mogreche hanga char prokar pollenvk melltat. Sadim mogrim, bott mogrim, kostur mogrim ani kosta mogrim. Mogreanchea bharar tor mogreanche mattov hanga pollovpa sarkhe asat. Him charui prokarachim mogrim hanga ekach zagear pollenvk melltat. Kundache hanga tin prokar asat.
Hea Kendrache bagechem khaxeleponn mhonnllear protek zhaddache mullant ek toktto laila. Tea tokttear zhaddachem Konknni nanv, Inglix nanv ani bottanikol (Botanical) nanv dilam. Te khatir zhaddam pollenvk ieteleank zhaddam vollkupak tras zainant. Chanfeache hanga 14 prokar asat. Rongit chanfe dhorun, konvtto chanfo, nag chanfo, hirvo chanfo Kendrant asat. Vonvol, sunrgi he sarkhilim zhaddam ekach zagear pollenvk mellop bhov kottinn.

Hangasor kaim zhaddam oxim asat jim Goenchim thollavim nhoi, punn zaitea vorsam pasun tim Goeant asat dekhun tim atam Goenchinch zaleant. Oslea zhaddancho rong, fulam ani panam pollevn tankam Konknni nanvam dileant. Paklleank katre asloli ek dosonn zaite kodden pollenvk mellta. Te dosnnik Inglezint "Japaneese lantern" oxem mhonntat. Hea fulak 'lambonn divo' oxem nanv dilam. Hem dosnnichem ful lambonn divea bhaxen zhaddar lambta. Petrolichim fulam tankam Inglizint 'Bougainvillae' mhonntat tache hanga 15 rong asat. Follanchim zhaddam ghetlim zalear, lhan follam, dekik asalle, churnnam, konneram, mhabllam, charam, zogmam, pittkullam, bhennsam, zambllam, amboram, kann'nnam hea sarkhilim ranvotti zhaddam Kendrant laileant. Oslim zhaddam konn aplea porsant lainant. Punn Kendrache bagent oslea-i zhaddanchi bore toren zotnai ghetlea. Ambeache hanga 19 prokar asat. Razanvallo, sado anvallo, sogllo mosalo, tiki, lovongam, zaifoll, nirponnos, palponnos, mavlling, adanv, 'egg fruit' him-i zhaddam aspavtat.

Porvore sarkhea tollpar follanchim, fulanchim, ranvottim, allum, tonn hea sarkhilim 330 toranchim zhaddam aslolo Kendracho ho vatthar ek bhuimvoinkutt (Garden of Eden) mhonnllear chuk zanvchi na.
PREETA NAIK
_______________________________________________________________________

Fontainhas-Mala
Kola Mellavo

PONNJE: mkam, Goenkarank, sobit ghoram pollovp ojeap nhoi. Karann, amkam oslim vhoddlim, pornim ghoram dor eka ganvan distat. Ojeap tem itlench, Ponnjechea Fontainhas vo Mala vaddeant tim eka-mekak tenkun zomean ubim ravleant. Dekhun tim pollovnk poixilo lok ieta ani tim pollovn khuxalbhorit zatat.

Hangasorlim thoddim nizachinch novlam vhoddilamnim ghoddovn dovorlelem daiz, dekhun Goa Heritage Action Group (GHAG) pongddan him ghoram pollovnk ievpeank anik ek novi tozvit anklea Fontainhas Art Festival. Hangasorlem dor ek ghor ek sobhit chitranchi galeri zatelim, zhoim Goenche lovkik chitrakar aplim chitram (paintings) dakhoitele.
________________________________________________________________________

PORJECHI TAKOT
Asaganchea Zhaddam-Dongracher Ailolo Kall Nivarta

PONNJE: Koddu onbhovantleanuch choddxem kaim vostumchem motv toxich takot munxakullak thavi zata mhunntat. Saturday Night Bazaar tontto jednam sobitaient nettlelea, chovxilean dongrache savllek xantikaien zogtelea Asaganvchea lokache gomtte anvddunk laglo, tednach, orxim xant-susegad, hea ganvchea lokak Gram Sobhechem khorem mhotv ani tika hajir zavpachem xanneponn thavem zalem. Novembrache 6ver, Aitara dis, te ekvottan aplo hokh rakhpak Gram Ponchaitichea darant upostit ravle. Dekhunuch tanchea ganvar upraslelem tufan nivarunk ani ganvcheam ranam-dongrancher upraslelem modd vattavnk te pavle.
Xezari, ixtt ani soiro aple vixim kitem chintolo tacher lokx dhorinastanam, 132 zannanim aplem mot 'bazaar' prokolpa virudh manddlem tednam bhovxik, sobhemazar aple fuddari koxi pollti martat tem soglleanche nodrek haddunk tankam sompem zalem. Xekim ponchaitiche hat-cho-lakek lagun khor nixedh marcho poddlo ani tednanch proxn suttovpachi paimvatt nodrek poddli.
Udok tan nivllaita zalear mhell-chiklacherui mat korun sogllem nitoll korpachi tank teach udkak asta. Toxench hea ganvchea, apli zababdari vollkhopi lokan, korun aiz soglleank anik ek bhovxik zabadarecho nomunno rochun dovorlo. Porjeche takti samkar poixeanchi podvi pasun vhanvun veta. Ho ganv sodanch fulanche sobitaien ani pormollan bhortolo mhunnon Goeam bhor lokachi atam khatri zalea.
Xekim Asaganvche Komnidadin apli chuk kobul korun Novembrache 14ver Xri Freddy Fernandesak (Goa Adventures Private Limited) Asaganvche ut'torechea dongrar Saturday Night Bazaar ghalpak tatpurti dileli ti porvangi rodh keli. Dha hozar chovras metrank magnni ghalun tachea poros ogllo zago addailolo mhunn arop asa. Sontap marpachoch. Sogllea zomlelea ganvkaranim ani shareholder-anim bazaara virudh hat ukol'la to pollovn sorpanchanui toxem kelam tem mhunnon ganvkar dhadosle. Bhair ekttovlelea lokan fogotteanche morann pettovn apli khuxalkai porgottli. Sov lak rupiank 10,000 chovras meter Komnidadin Freddy Fernandesak diunk kobul kelelem, punn he lak mellta mhunnosor ganvchem ani poriavoronnachem ghott'ton zatelem mhunnon xekim tanchea lokxan ailem. Gram Panchaiatichea zallvondarankui aple chukichem panvoll fattim gheunchem poddlem. Segit tin Aitarak gram sobha magovpi Goeantli hi ekuch Gram Panchaiat asoet! Xekim Ran Khatem-i zagem zalam ani porvange xivai Asaganvchea dongravelim zhaddam katorpant sohobhagi asat tancher karvai suru kelea. Asaganvchea proxnna vorvim Sawant ani Karapurkar Somiticheam vakeancher heraim ganvcheam lokachem lokx poddlem ani bhovxik ranam konnankuch katrunk dinastanam veovosthit sambhallunk zai, hacher boroch probhav poddlo.
Porvangi ghenastana xevallim ghalun sumar oddez kilometr lamb dongracher rosto nangorla to pollovn soglleank khont zali. Tacherui karvai zateli kai? Kaim nozo, zorui heam soglleam ghoddamoddincho xevott konnacheanuch parkhunk zaina. Dekhun porjechi zagrutai vhodde gorjechi. Ani ganvchem borem-dekhpeanche drixtticherui atam folladik porinnam zala. Hench bhovsachem vhoddlem zoit asa.
Thoddeam fuddareank vaitt dislem. Karann, tancho somoz aslo ganvchea bekar bhurgeank Saturday Night bazaaran kam melltolem ani lahn stall-am ghalunk sondhi mellteli asli mhunnon. Punn bekarank nokreo mellovpacho ho marog ganvche porjek ek dis ekdom mharog poddttolo. Hacher tannim bilkul chintunk naslem.
________________________________________________________________________

TCP Ordinans
Uchambollai Rochta
PONNJE: Taliganv Ponnje xarant aslem tem kuxin kaddun, atam Kalafuracher anvdde gillop borim lokxannam disonant. Dekhun Town & Country Planning Act-acher bodol haddpacho Ordinans (votthukum/odheaidex) Goenchea serkaran ghetla. Hea Ordinansa vorvim kheddea ganvantlea bandkamant aplo tabo dovrun, broxttachear ani lonch ghevpacheo sondheo vaddovnk rajkarneank sompem poddtelem. Hem amchea lokak bilkul mandunk nam. Ap-aple pod'dotin kaim khedde ganv hea nirnoiacher nixed marit asat. Punn pezad panvoll marlam, ani khas apleach serkaracher zhuz manddlam tem, Mummy Victoria Fernandes hinnem. Kalafuracher hat ghal ani to hatuch konchovn kaddttelim, oxem koddok dhoron Goenche vidhan sobheche Up-Sobhapotinnin addailam. Ani proxnn atam itleacher pavla ki, ti Ordinans xaneponnim fattim ghena zalear, Goeant zavpi IFFI legun addavpachi bhirant Mummy ani tichea sangati vavurpeamnim serkarak ghatlea.
Soglleak uchambollai zalea ti pollovn, Novemberacher 11ver serkar matso fattim sorla. TCP montri Babush Monsarat sangta ki ti ordinans sod'deak sthogit kelea, ani Goenche vidhan sobhent tacher bhasabhas zalea uprantuch, ti omlattant haddtele. Punn soglleanchi magnni asa ti tin pananchi Ordinans semprak rodh korunk. Ani oxem zalea bhogor sod'deachi uchambollai tharovchinam.
Hollu-hollu hea prokornachem niz rajki rup nivoll zait veta. NCP fuddari ani Goencho Up-Mukhel Montri Dr Wilfred de Souzachea mhunn’nea pormonnem hi Ordinans Goenkarancher onitichi asa ani haka lagun serkaracher koddok ttika zavpachi xokoetai asa.
Xapunk vetanam, khobor ailea tea pormonnem Mukhel Montrean eke high-level boskent sanglam, ki Taliganv bhairavn her soglle khedde ganv PDA khala ievchenant, punn Ordinansiche baptin bodol zanvchona. Babushakui zai aplem Taliganv PDAchea khal urlelem. Hem prokronn atam mottear poddlam ani tacho xevott khuimche vatten thortolo tacho aizuch odmas korunk zaina.
________________________________________________________________________
TIZLOLO TIATRIST REMMIE COLACO
Bor: Isidore Dantas

Ankvar Moriechem Dukh- hea Jezuche avoichea koixttancher adharit kantaran Goenkaranchim kallzam jikhleant. Hem kantar ghoddpi ani gavpi nanvlovkik tiatrist Remmie Collaco zavn asa. Ponnjeche Akaxvannin ghetlolea Hindi, Inglix, Purtugez ani Konknni kantaram spordhent, tem boreantlem borem kantar mhonn venchun kaddlelem asa, hi tachi vhoddvik.
Remedios Januario Collaco Kuddchoddem ganvant Setembrache 19ver 1925 vorsa zolmolo. Choddxea Goenkaram bhaxen taka gavpacho, songitacho ani nattkacho khub mog. Gavpachem ani songitachem mull xikop ganvchea mestiri Diogobab Rodrigues hanche koddlean prapt zalem.
Fuddlea xikpa khatir tannem Mumboi dhanv marli zoim fankivont filmi nokhetr Shammi Kapoor tacho sangati zalo. Tannim dogainim sangatan xallechea kariavollinim bhag ghetlo. Konknni kantaram Remmie gaitalo tim Shammik khub avoddttalim, oxem Remmie boddaien sangta.
Tea kallar tiatranim bhag ghevpak ostoreo fattim sortaleo karonn bhonvtonnchem vatavoronn favo toslem naslem. Oslea kallar, Remmin Konknni machier poilo paim dovorlo. Jolly Boys of Sewree hea pongddachea Bagintlem Ful tiatrant ostorechi bhumika korpak to toiar zalo ani hi part tannem aplea rupest sobhavak lagun bes bori uddoili. Ten'nachea Mumbointlea Goenkaranchea satollea potramni Remmik uklun dhorlo. Sotachem Zoit tiatran vevsaik (professional) tiatristam borabor tannem fuddlem pavl marlem, jem tannem khuxalkaien kelem. Hanga tannem aplo poilo duo ani tikttem gavpak kalliz dakhoilem. Hea pavlanim Edward Almeidachea Maim tiatrant ostorechi part choritr-kolakar (character-actor) A M B Rose hanche zoddien keli zantunt tannem ek duet gailem jem pollenarank khub mandlem. Tor Ho Tiatrist? he C Alvares hanche bhettovnnent vevsaik machier to 1944 vorsa ruzu zalo. Vis vorsam sotot (segid) ostorechi bhumika keli ani tachem boreantlem sovong Aristides Dias hanchea Doia ani J P Souzalin hanchea Hem asa tem hantunt zalam.
Remmin apli huxarkai sundor sobdanim nettovn ghoddun mhonnttllolea sobheo (decent) kantaranim dakholl kelea jim tiatranchea modlea bhaganim bhazuchim gitam mhonn porzoll'lleant. Ulekh korpa sarkim kantaram Zubi zubi zu, Kiteak Upkarlem?, Maria choltai tum halon ani dholon, Bavlelem ful, Mai-paiche koxtt, Dot dennem, Sudharop, Goa, Kazar atanchem, North South East West, Borim Follam… Rekorddam famad zanvk pavleant tim Putacho Fuddar, Xikop, Satvo Sakrament, Bhurgeponn, Mog korin so dista, Ankvar urxi…
Boyer-Remmie-Jacinto hea tikttean gailolim Goenchea jivitacher chabuk marpi kantaram kudd'ddo, thontto ani bhero hea sonvgancho tiatr pollennar ozun ugddas kortat. Toxench Remmie-Boyer hancho churchurit zap divpi fokanni duo tiatr pollennaracheo tallio jikhunk pavla.
Tannem aplo poilo tiatr Satvo Sakrament 1955 vorsa dakhoilo ani sogle mellun tera tiatr tachea podrant asat je somajik jivitacher attapleat. Tanchim nanvam oxim: Chouto Mandament. Ghorachem Sukh (don vantteanim), Bhauponnacho Kaido, Sukh Tarvotteanchem, Mhozo Kunhead, Zolmacho Ganv, Don Kallzam, Atancho Temp, Kiteak Upkarlem? Atam konn Sukhi? Ostorecho Mog.
Remmink zaiti xabaski favo zalea tanche modem State Cultural Award 1991-92, Ghorachem Sukh tiatra khatir Cine Times tosrip ulekh korpa sakhi asat. Toxench Kuddchoddchea Dayanand Kala Kendr ani Centro Social sonvsthanim, Goenchea Konknni Bhaxa Monddol ani Dokxinn Goencho khasdar Churchillbab Alemao hannim taka sonmanit (honoured) kela.
Remmin ek boro kolakar, gavpi, borovpi ani digdorspi mhonn aplem nanv kurkuttan kantovn dovorlam ani hachem ies (success) to borea chintpak ani aplea koixttank dita. Nove kolakar, Konknni machi sudharunk vavurtat dekhun taka khuxalkai bhogta. Xisten cholop hem tachea jivitachem brid zavn asa. Khell ho tacho dusro mog ani paimpell (football) khell tachi ghottai. Mumboichea Goan Sports Club ani Goenchea Santa Cruz Clubak to khell'lla ani Mumboichea Federation of Novas Conquistas pongddachem tannem kopitponn kelam.
Tiatram-bhonvdden tannem Kornattok, Ahmedabad, Afrika ani Akhati desanim bhonvddi marlea. Tannem halinch oixim vorsanchem rongit jivit purem kelam. Hea nimtan taka fuddlem jivit sukhachem ani lamb aukh anvddetam.
AMCHO LOK

Ishtann Pustok
Ruchik jevonn randpacho ghutt ugttavpi Ishtann pustok atam dusre pavtti Inglixin xapun ailam and tachi ugttavni Sandesh Prabhudessai Sunaparant potrachea sompadpean halinch kelea. Poilench tem somplele Padma Mahale hannim Konknnin boroilelem ani tacho onuvad Sapna Sardessai hinnem kela. Ishtann mhunnchem 'the food that pleases' ani tantun Goenche Saraswat lokache soglleant avodde podart sampoddtat.
Pustokachi proti zai aslear Sapna Sardessai, 2412346 hanchekodden mellonk xokta.
_______________________________________________________________________

GOENCHO AVAZ

Clinton Fernandes 6.6 ft unch ani rupest, ani gitam gavpan tor sangoch naka. Voice of Goa spordhent tachea kantaramnim aikopeanchi kallzam jikhun ghetlim ani 50,000 rupianchi chek poilem inam rupan melloilem. Gavpan huxar itloch Clyntonacho gunn nhoi, to baskettbol khellta, science xikta and Kingfishera koddlean taka don lakh rupiancho kontrekt mell'la zaitea zageancher kantar korpak. Tannem aplea monbhulgavpi avazan “Everything I do” ani “Summer of 69” gavun sogllea lokak dipkavn uddoilo ani heram ekvis spordhokank haroile. Tachi survat rebekantlean zali, ani rebek to aplea iskolachea korak vazoitalo. Rebeka bhair to gitar ani flutt ekdom bori vazoita. Tachea jivitantlo hetu asa: “Konneim tuka kiteim mhunnonv, konnachench vaitt dhorinastana fuddem sor”.

Ageema Fernandes thoddeancho somoz asta ki Goenchim chedvam tiatranuch kantaram korunk huxear mhunnon. Punn urbevont Ageema Fernandes hika polloi. Inglix, Konknni…koslim-i gitam gavpak taka konn lagpacho nam. Halinch zalelem famad Voice of Goa spordhen Ageeman Regional Singer vibhagan aplea modhur tallea ani huxar gavpan poilem inam zoddlem 50,000 rupia. Amchim porbim he kolevont Bannavlintle gavpinnink ani tichea nanvostea tiatrist paik, Rose Ferns haka.

TIATRISTANCHEA FOTTANCHEM PRADARXANN
Chovtis namnechea tiatristanche fottu kaddun famad fottografor Alex Fernandes te fottu heach mhoineache akhrek zavpi Fontainhas Art Festival vellar prodorxonnank dovortolo. Alexan khub khottpott keli hem prodorxonn IFFIk korunk punn thoinchor konnench tachem kanar dhorlench nam. Tin suman bhor Goeam ani Mumbai kam korun tannem he soglle sobit fottu kaddlea. Mumboint fexon fottu kaddpak tannem suru kelelem. Uprant tache fottu deshbhor masikamcher xapun aileat. Tannem Gulfant Kodak Distributor professional portrait studiont kam kelam. Switzerlandchea Basel xarant Broncolor studiont tachem treining zalam and uprant Udentichea desanim tannem fottografi kelea.

XRODANJALI
Pri John Correia Afonso sonvsark ontorlo khoro punn tacho ugddas amchea monantlo sompeponnim pusun vechonam. Heram gunnam borobor to Mumboiche St Xavier's Collegicho soglleant boro principal (pradhiapak) mhunnon taka lok pachartat. Ho huxar, rupest ani gunest Bannavlekar khuincheai xetran porzolltolo aslo, punn to Jezuit ordin bhitor sorlo and Vatikanant pasun tannem namna zoddli. Tache mhan veaktimotvak, xikxonnik xrestiponnank ani veveasthiponnachem kholaiek soglle chepem kaddtat. Utar piraier kolej soddlea uprant Pri John-an aplea guru Pri Henry Heras-acho vavr chalu dovorpan aplem dhan mon bhettoilem. Tannem kitleanch vidhearteank PhD podvi mellovpachea kamant margdorxonn dilem. Heras Institute of Indian History and Culture sonsthecho to Direktor aslo. Hanvsovpacho taka gunn aslo ani haka lagun to zaiteam zannank avoddttalo ani tachea podrak movjechim kovnam kednanch falt naslim. Taka kollonastanam taka ollkhotat tim taka "Papa John" mhunnttalim karann eka bapaicho usko taka astalo ani hakach lagun to konnaichea adharak pavunk fattim soronaslo.
_______________________________________________________________________


ROMAN KONKANI IS
NOT GREEK OR LATIN
Bor: Cecil Pinto

Cecil & Beatrice Pinto explore Goa with, and teach Konkani to, a young couple from the Isle of Wight in UK - Andrew and Justine.
Mapusa Market Part One
Cecil: The best day to come here is on a Friday. The weekly market brings in farmers with local produce from neighbouring villages, as well as roadside hawkers selling a plethora of goodies. In Konkani it's called Sunkrarcho Bazaar, with Sunkrar being Friday.

Justine: And what are the other days of the week?

Beatrice: Well, starting with Monday we have Somar, Munglar, Budhvar, Brestar, Sunkrar, Sonvar and Aitar is Sunday.”

Andrew: Does the name Mapusa mean anything?

Cecil: Well, firstly, understand that Mapusa is also spelled as Mhapsheam, Mapuça and Mhapsa. One explanation of the name origin suggests that since Mapusa has always been a 'market' town the name comes from map asa with map being 'a small cup' used for measuring cereals for sale, and while cooking, and asa meaning 'having'. Of course it makes as much sense as this other explanation. Mhapsa comes from Maha Pasa. Maha means great and Pasa is the Hindu God of farmers.

Justine: How come I never heard of a Lord Pasa in my study of Hinduism?”

Beatrice: Of course you didn't. He just made that up. As he does most explanations of place-name origins!

Andrew: What's this little green vegetable? It's the size of, but looks different and feels softer than, a gherkin.

Cecil: I may be jerking around but I know more about Goa than you!

Beatrice: He was referring to the tendli. It's called gherkin in English. But what he's holding is a bimbli. I don't know what it's called in English.

Cecil: It's called bilimbi in other countries. Supposedly originally from Indonesia it is grown in the Phillipines, Sri Lanka and even as far as South America. This is the first time I've seen bimblis being sold. They're normally freely available and grown in every porsum next to the pee outlet.

Andrew: Pee outlet? You mean the septic tank? And what's a porsum?

Beatrice: A porsum is the area surrounding the house. Sort of like garden or compound. A pee is a kitchen sink that flows into the porsum. Bimbli trees need a lot of constant water supply and porous soil. Septic tanks are recent concepts. Our ancestors had a well balanced system to take care of all waste.

Justine: So I hear. The pig toilets were an awesome concept. Pity it's dying out. How are bimblis cooked?

Beatrice: Bimblis are very sour and so used to add an acidic content to any dish. Similar to tamarind, which incidentally is called cheench. It can also be used as a base for a curry.

Cecil: The kumanv, or pig toilet as you called it, is not the only waste disposal system our ancestors devised. There is the concept of donn. Basically edible waste. This was fed to the pigs. People who didn't rear pigs had their dhonn collected by people who did. The dhonn collectors even used to pay them for the dhonn with a nominal coconut, or naal as we call it, every month. Imagine being paid for your waste! How many names for pig do you have in England?

Justine: Well there's a pig and a sow and sometimes we use the word swine.

Beatrice: Here a pig is called a dukor and sometimes a soloug when it is younger. A sow is called a dukon and sometimes a leitao when it is younger. And you also have a buarranv which is an undomesticated un-castrated pig that is intentionally left loose to impregnate the dukons.

Cecil: If I'm reborn as a pig I would like to be a barranv. Pork away pal! Do you know pork is referred to as dukra-mas, which basically means pig-meat. Mas means meat. So you have kombye-mas for chicken with kombi being a hen and kombo being a rooster and peel being a chicken. Also you have bokdya-mas with bokdo being a goat, bokdi a she-goat and bokuddlem for a kid goat. And of course padkulem is a calf, gai is a cow and pado is a bull, so gai-mas is beef.

Beatrice: That's enough bull for now. Let's check out the sausages.
CECIL PINTO,
9822164364
cpinto@sancharnet.in
_______________________________________________________________________

GOEANT ROMI LIPIK
EKSARKO ZAGO FAVO
Bor: Ben Antao

Devnagri lipich zai mhunnon xenkrem fulovpi aplench tambddem mhunnon hott dhortat tednam mullavea ganvtti lokache bhaxecher visor poddtta, sod'deachea vad-vivadak Gavdde lokak kosleach hixeopant naslelea porim. Aryan kullachi hi boddai ani zativad orombhachea Dravidian bhagavhoir purn oxikxitponn sid' korta.

Goenchea Kunnbi ani Gavddi loka modhem tanche dispott'te ulovpache Konknnink boroileli lipi nasot, punn dubhavavinn te uloitale ti bhas tharavik vakea-rochnnukecher ani veokronnacher tharovn asli. Aiz-kalchea samajik aktivistank tanche uloilele bhaxechem ani sahiteachem kainch poddun vochunk nam dista.

Devnagrivaleanchea oslea hottak lagun purvinlea ganvtti lokanchea fattbolla vhoir fokot churcheareanchem ani durdoxechem chintop amchea mukhar zollkota. Adhunik vostuncho nett ani iexantlean ubzol'lem tanchem chintop goribank ani herancher patievn urlelea somazak unneponnan lekta.

Konknni bhaxecher ani tiche lipiecher pulitikal ani ithiaxik xek gazovn Devnagricho nad ghevn nachpi kedinch jikchenant, karann Romi lipiechi, boroilele toxe uloilele, vostusthiti sogleanchea dolleam samkhar porzollta ani kanamcher sadollta. Konknni Romi lipien lok favo titlea promannan boroitat dekun tika Indiechea Sonvidhanant Devnagri boroborcho zago mellunkuch zai.

So'deak boroitat ani uloitat te Konknnicher barik nodor marpeak thavem zatelem ki donui lipio bora toren cholteleo ani eka-meka modhem sombond chalu dovorpak lok teo vapurtele. Dekun dhonui lipink eksarkhi vagnnuk favo ani dogaimkui kaidean eksarkho rajbhaxecho dorzo serkaran diunk zai.

Zorui 1987 vorsa Goenche vidhan sobhen bhaxechem bil pas kortanam serkar chuklolo, ani Devnagrich Konknnichi lipi asteli mhunnon tharaileli, tannim atam fattle chukichi durusti korunk zai. Karann, aiz sogllea Goenkaramchi toch anvddo.

Lokxaient serkar vevosthitponni choltolo zalear, aple seve khatir sodrer bosoila tech porjecheo gorzo ani anvdde monant dhorun vagunk zai.

BEN ANTAO
Toronto, Canada
ben.antao@rogers.com
Canada ravpi Konknni mogi Goenkar, Ben Antao, zavun gelo sogleam poilo Goencho Ulo prokaxit korpak orthik sohakar divpi. Tachea bhaxen heraim Goenkarancho amche maimbhaxe vixim mog vaddonv.
______________________________________________________________________

ARSO

Vors: 1935. Konknni Bhas 5 lipiamni boroitale: Devonagori, Kon'nodd, Moliallom', Romi and Orbi. Konknniche panch zunve zal'le. Ek zunvear kitem ghoddtta tem dusrea zunvear kollonaxil'lem.

Vors: 1931. Karvarant poili Konknni Porixod zali. Poilech khepe Konknni bhaxe sombondan vichar korpak ektthaim aile. Tannim tharavnni ghetli: soglea Konknni Bhaxi lokan Konknnichi sobhavik lipi mhonn Devnagori lipi apnnavchi. He ghoddnnukek 66 vorsam zalim.

Vors: 1962. Goenchi suttka zatokuch Kendr sorkaran mullavea xikxonna sombondan obheas korpak Xrimoti Vijaya Mulle hanchea mukhelponna khala ek somiti dhaddli. Goenchi lokbhas Konknni; dekhun Konknni hem mullavea xikxonnachem madhiom' aschem oxi xifaros te somitin keli. Ti manun ghevn sorkaran mullavea xallamni madhiom' mhonn Konknni apnnaili. Konknni bhaxechea itihasant poilech khepe Konknni Xikxonnachem madhiom' zali. Hem 1963 vorsa ghoddlem. Uprant Konknni ek vixoi mhonn madhiomik, uch'ch madhiomik ani mahavidyalain panvddeancher pavli. Konknni vixoi ghevpi videartheancho ankddo dor vorsa vaddot asa. Tanchem modim Hindu toxech Kristanv videarthi asat. Hem xikxonn 43 vorsam cholta.

Vors: 1975. Sahitya Akademin Konknnik svotontr sahityik bhas mhonn manniotai dili. 1978 vorsa Konknnitlean Sahity Akademicho puroskar ani her kariavolli suru zaleo. Sahitya Akademin Devnagori hi Konknnichi sobhavik lipi manun arombhaposun ti lipi vaporpachem dhoronn apnnailem. 1981 vorsa konnem tori lipicho prosn voir kaddlo. Sahitya Akademin to Konknni sol'lagar monddolla kodden dhaddlo. Hem monddoll Konknni bhaxi Sahityikanchea 10 protinidhinchem asta. Hea monddollache tisre boskent tea vixoiacher vichar zalo. Tarikh axil'li 21 Novhembor 1981. Sahity Akademin Konknni vixincho vavr Devnagor lipintlean korcho oxi xifaros sol'lagar monddollan ekamotan keli. Sorgest Fr. Anton Pereira, Mongllurche Sorgest. V.J.P. Saldhanha, Kerollche Xri. N. Purushottam Mallya he monddollache vangddi asle. Xri. Ravindra Kelekar he nimontrok asle. Ti xifaros 5 Janevari 1982 disa zal'le akademichea vavurpi mondollache boske mukhar aili. Vavurpi monddollan ti manun ghetli ani adle bhaxen vavr chalu dovorlo. Sahitya Akademicho Konknnint vavr suru zavn 30 vorsam zaleant.

Vors: 1985. Goem Vidyapitthachi thapnnuk zali. Kaim vorsamni Podvyut'tor Korsant (M.A.) Konknni pavli. Kitleaxeach zannamni Konknnint M.A. kelea. Tanche modlim kaim zannam mahavidyalayamni Konknni vixoi xikoitat. Hea xikovpeam-modim Hindu asat toxech Kristanv podvidhor asat. Konknnint Podviut'tor kors suru zalear 13 vorsam zaleant. Goeant Konknnitlem ani Konknnichem xikxonn fokot Devonagorint zata.

Vors: 1987 Goem Vidhansobhet rajbhas kaido pas kelo. Tea kaideant Devnagori lipintle Konknnik rajbhas kelea.

Vors: 1992 Sonvsoden sonvidhanant bodol korpi vidheiok pas korun Konknnicho aspav atthve onusuchint kelo. Toso aspav kelea uprant Bharot sorkarachim khatim ani sorkari sonvstha Konknnint kosloi vavr kortona Devnagori lipi vaprit aileant. "National Book Trust" Konknnit pustokam uzvaddaita tim Devnagori lipint astat. Bharot Sorkarachea ghor khatean Goem Sorkara vorvim korun ghetla to Bhrotiy sonvidhanacho Konknni onnkar Devnagori lipint asa. U.P.S.C.-che porikxek Konknni vixoi ghevpak melltta, to Devnagori lipint asta. "Reserve Bank" notti chhapta tancher Konknni asta tem Devnagori lipint asta. Hem fattlim sumar bara vorsam cholta.

Kerollant xallamni Konknni xikovpachi vevostha thoinchea sorkaran kelea. Tem xikxonn Devnagori lipint asta ani Goeant toiar kel'lim pustokam tea xallamni vaportat.

Kerollant Konknni pasot eka kallar fokot Molyallom' lipi vaportale. Az 90 ttok'ke vapor Devnagoricho zata ani Molyallom' lipicho upeg fokot 10 ttok'ke zata.

Ani atam- Konknni pasot Devnagoriche suvater Romi lipi apnnavchi oso prochar suru zala. Ho prochar Thomas Stephens Konknni Kendr ani tea kendrache son'chalok Pratap Naik ani Matthew Almeida hamnni suru kela. To. Stti. Konknni Kendr hi Jezvit Ponthachi sonvstha. Tichem vangddiponn lokak ugtem na. Pratap Naik, Matthew Almeida hankam thoim nemleat. Dedd-don vorsam adim te Kon'nodd lipicho prochar kortale. Konknnichi lipi mhonn Kon'nod lipi apnnavpak zai oxem sangtale. Kornattokant ravtat tea Konknni bhaxi lokancho ankddo motto asa ani te Kon'nodd lipi vaportat, dekhun Kon'nod lipi apnnavpak zai, oso tancho agro astalo. Atam okosmat tanchem mot bodol'lam ani te Romi lipicho agro dhorpak lagleat.

Romi lipicho agro dhortona te karonnam ditat tim oxim:
-Devnagori lipint dox asat, ti favo toxi na.
-Romi lipichea vaprak sumar 450 vorsanchi porompora asa.
-Sonvsarikoronnak lagun Romi lipi zai.
-Ontraxtri mollar Konknni jiti urtoli zalear Romi lipich zai.
-Songonnok tontrojneachea upegapasot Romi lipi gorjechi.

Pratap Naik ani Matthew Almeida hanche dakhovpache dant he; tor khavpache dant veglle asat. Te Romi vixim agro dhortat tachim khorim karonnam him va hantutlem khoimcheim ek:
1. Devonagorik te Hindu lipi mantat ani cholnnuken dhormvadi ani zatvadi axil'lean te lipi vixim tankam dusvas.
2. Dr. Maria Aurora Couto mhonnttat te promann Bharotiy Sonvskritichea mukhel provahant bhitor sorpak te fattim ravtat.
3. Romi lipi hi Latin bhaxechi lipi axil'lean ti Kristanv dhormachi lipi ani Konknni samball'llea ti Kristanvamnich oxi somzonni.
4. Purtugali vosahatvadachea daizantlea ovxexank veng marun ravpachi vrut'ti.
5. Dr. Tristanv Braganza Cunha hamnni jea dexbhroxttponnacher boddi marli teach dexbhroxttponnachem hem adhunik rup.
6. Jem jem Bharotiy tem tem unnak hea nyungonddan Devonagori lipik virodh.
7. Hea na tea karonnan Konknni chollvollint dhoxi ghalun ghor bhedi mhonn vavurpacho sobav.
8. Dhormvadavorvim Gõykarammodim futt ghalpacho haves.

Him karonnam va hatuntlem khoimcheim karonn Pratap Naik va Matthew Almeida aplea tonddant ken'nach sangche nat. Tem tanche cholnnukevoilean tharavchem poddttolem. Te oxem kiteak kortat ho mullavo prosn. Tea prosnachi zap mhoje nodren oxi:
Aichea sonvsarant nove samrajyvadi voir sorunk lagleat. Sonvsarikoronnachea nanvakhala apnnak zai toxench ghoddchem, apnnak zai teim urchem ani naka tem na-noposchat korun vodonvchem hem tanchem dhoronn. Tea novea samrajyvadeanche Pratap Naik ani Matthew Almeida he "agent". Sonvsarikoronnachea nanvan sonvsarant sogleo lipi na zavn ekuch lipi urchin ani uprant, sogleo bhaso na zavn ekuch bhas urchi ho tancho haves. Sonvsarikoronn, songonnok tontrojnan, "internet" hanche nimit't korun te Konknni he dexi bhaxen Romi hi ievropev lipi apnnavchi oxem sangtat. Toxem kelearuch hi bhas ontoraxtriy mollar jiti urtoli khoim! Hem torkott zoxem Konknnik lailam toxench her dexi bhaxankui lagu zata. mhonnttokuch hea torkottacho orth oso zata: jogant Bharotiy bhaso tigun urtoleo zalear tamnni apapli lipi soddun divn Romi lipi apnnavchi. Hem Bongalin korchem, Gujaratin korchem, Hindin korchem, kon'noddan korchem, Tamill-Telgu hamnniny korchem! Toxem kelem na zalear teo bhaso morun votleo!

Bharotantle khoimchech bhaxek ozun hi bhirant poddunk na. Konnoch dexi lipi soddun pordexi lipi ghevpacho vichar korunk na. Voilean "microsoft"-a sarki sonvstha Bharotiy bhaxantlean "software" toyar korta. "United Nations Language Development" hi sonvstha jogantleo sogleo bhaso ani tancher adaril'leo sonvskrutayo tigun urcheo mhunn 'Universal Networking Language' toiar korpacho vavr fuddem vhorta. Fokot To. Stti. Kom. Kendrak ani tachea zallvonndarank chinta poddlea, Romi lipi appnnaili na zalear Konknni mortoli mhonn! Kaim pordexi mixonoreanche sangnnen Purtugalchea Rayan kaddil'lea 1684 chea adexantlean ji Konknni vanchlea ti atam Pratap Naik ani Matthew Almeida hamnni kitloy proitn kelo mhonn morpachi na.
Novea samrajyvadeanche he hostok az dexi lipi soddchi mhonnttat; Faleam dexi bhaso soddat mhunn agro dhortole. Inttornettachem nimit't sangtole ani fokot Inglix puro, sogleo dexi bhaso na-noposchat korat oxeim sangtole. Hankam dex , dexi bhaso, dexi lipi, dexi sonvskrutai hancho mog va obhiman na. Nodor ievropa kodden laglea. Ievropi sonvskrutaiechi vhoddvik gavpantuch te dhoneotai mantat.

Konknnichea porzollit fuddarakhatir ani ghorbhedeamni ubeo kel'leo addkholli na korche pasot, Konknnicho mog ani obhiman axil'lea Gõykaramni Thomas Stephens Konknni Kendr ani tache zallvonndar Pratap Naik ani Matthew Almeida hanchem karosthan vollkhuchem. Tancher bohixkar ghalcho. Tanchekodden som'bond dovorche nant ani tanchekodden sohokary korche nat oxem dhoronn apnnavchem.

Bohixkar kiteak?

Ami lokxayent vavurtat. Sogleank vicharchem ani motache svatontry asa. 'Konknnik marun udovia' oxem mhonnpachem svatontry Pratap Naik, Matthew Almeida hankam asa. Tanchea tonddak konnench gudd'ddo marcho nhoi va tanche likhnnek addkholl korchi nhoi. Punn tankam sangat divcho kai na, tanche kodden sohokary korchem kai na hem tharavpachem svatontry lokak asa. Tem svatontry vaprun ami osohokarachem dhoronn apnnavchem. Tem bohixkarachem ek rup. Kornattokantlean ievn Gõykarammodim va Konknni chollvollint te dhoxi ghaltat dekhun te Konknniche ani Gõykaranchei dusman. Tankam bohixkaran pois sarle zalear konnakuch dukh'kh zavchem na.

[Chotrai: Sunaporant disalleacher Otubrache 14 tarker Devonagori lipient chhapun ailolo ho lekh ami asa tosoch bhas bodli nastana chhapla.] Sompadok] Sunaporant-achea upkarant.
________________________________________________________________________

RUPNNEM


Stephens Kendracher ani karmachearancher bohixkar ghalcho” hea mhatalleacho lekh 14 Otubrachea SUNAPARANT potrar ailolo to vachunk mell’lo. Lekh konnem boroilolo? Konknnicho ek mhan fuddari Advogad Uday Bhemre hannem ho lekh boroilolo. Xri Bhemre bohixkar ghalpacheo gozali kortat mhunn ojeap zalem? Zavpachench! Karann, Xri Uday Bhemre mhunttllear ekvott ghoddun haddpi monis. To anik bohixkaracheo khobro kiteak uloitolo? Oxem zaitea zannank dista astolem. Sarkhem tem. Utramnim to bhes boro ekvott ghoddoita, kornneanim nhoi. Ek kall aslo ki hech fuddari Thomas Stephens Konknni Kendr ani tache zallvondar Dr. Mathew Almeida ani Dr. Pratap Naik hanchi motti thoknnai kortalet. Konknni mollar bhes borem kam’ kortat mhunn tankam dhinvastalet, tanchi vochot thoim tust kortalet.

Punn kaim vorsam adim, jen’na eka disa Thomas Stephens Konknni Kendran Konknni borounchi rit koxi aschi tem dakhoilem, Devnagrin Konknni boroita te ritin chuko asat teo nodrek haddleot, tea disa thaun Thomas Stephens Konknni Kendr ani tache zallvondar - Dr. Mathew Almeida ani Dr. Pratap Naik – hea fuddareanche nodrentlean ‘BHES BORE KONKNNICHO VAVR KORPI’ he dogui Konknniche zannkar ekach khinnant ‘KONKNNI SOMAZANT FUTT GHALPI’ monis zalet. Hantun ojeap zavpa sarkhem kainch na. Hea fuddareancho itihasuch toso asa. Tanchea vicharam borobor tuje vichar asot zalear, tum bhes boro monis. Tuje vichar tanchea vicharancher matxe poriant hadd vetat zalear, tum sarkho vaitt monis. Magir tujer te bogllanttar bogllanttam ghaltat, tuje bara berestar ani tera sukrar korunk proitn kortat. Xri Bhemrecho to lekh vachlear oxench kitem korunk to evjita astolo dista. Churchure babddeache! Thomas Stephens Konknni Kendr ani tachea zallvondarancher bohixkar ghalpachim tachim sopnam ken’nach sakar zanvchinant.

Thomas Stephens Konknni Kendr ani tachea zallvonddaranim Konknniche udhorgoticho jitlo vavr kela taka sor kori sarkhi anik ekui Goeant sonstha na mhunttllear fott zanvchina. He sonsthecho labh xekddeanim xikpi bhurgeanim ghetla, xikovpeanim ghetla ani Konknnichea mogianim ghetla. He sonsthen Pri Antonio Pereira Puroskar ghoddoun haddlo ani to, mat poriant vegllochar korinastana, jea mon’xan Konknni bhaxek ani Konknni somazak iogdan dilam, magir to Devnagri lipi mogi, vo Romi lipi mogi zaum, to puroskar diun tanchea vavrachi tust kelea. TSKK-che puroskar mell’lolea manestancho nihall kelear oxem dista.

(a) Fokot Devnagri lipint borovpi: Shripad Desai, Pandurong Bhangi, Ramkrishna Zuvarkar, Hema Naik ani Tanaji Halarnekar.
(b) Fokot Romi lipint borovpi: Tomazinho Cardozo, Fr. Antonio Francisco Sousa, Peter Cardozo, Fr. Fredy J. D’Costa ani Bonaventure D’Pietro.
(c) Donuim lipinim borovpi: Felicio Cardozo, Olivinho Gomes, Prabhakar Tendulkar, Antonio Piedade Morais ani Jess Fernandes.

Itlench mhoi. TSKK-chi ek budh divpi somiti asa. Te somitiche vangddi oxe asat: Dr. Tanaji Halarnekar, Tomazinho Cardozo, Dr. Kiran Buddkule, Alito Sequeira, Jayanti Naik ani TSKK-che dogui zallvondar.
Voir kela tea nihallacher nodor marlear TSKK-n zat-kat, dhorm ani lipi pollenastana soglleank aple vengent dhorleat mhunn spoxtt zata. Soglleank ekvottan dorun Konknni mollar fuddem vochpi Goeantli hi ekuch sonstha asa. He porim soglleancho ekvott gheun Konknnicho fuddar porzollit korunk vavr korpi anik khoinchich Goeant sonstha asa zalear puraveam soit dakholl korunk mhojem hea fuddareank avahan asa.

Aiz TSKK ani tache zallvondar Romi lipichem mhotv ani te lipintlean borounk zata ti ‘scientific’ pod’dot akhea sonvsarak dakhounk iexesvit zaleat. Sonvsarachea anek konxanim ximpoddlolea Goenkaranim TSKK-k tanchea moladik vavra khatir xebaski dilea. Goeantui Romi lipichem varem odhik nettan vochonk laglam. Hi chollvoll nettan fuddem veteli ani akhrek Romi lipik Devnagri borobor sthan melltolem, hantun matui dubhav na. Oxem zalem zalear Devnagri Konknnicho fuddar kitem? 137 Konknni mullaveo xallo asat tantuntleo 131 xallo Devnagri lipi soddpachi xok’keatai asa. Uday Bhemrek ani tachea sangateank bhirant mhunntta ti hich. Toxem zalear Devnagrintlean Konknni xikxonn kobar. Tem zaunk diunche bhaxek TSKK-kuch kobar koruma. TSKK ani tanchea zallvonddarancher bohixkar ghalum-ia. Ani Xri Bhemren tosoch TSKK ani tachea zallvonddarancher bohixkar ghalpak ulo marlo. Hanvuim Romi lipicho mogi ani vavurpi. Mhunttoch atam mhojerui bohixkar ghalcho poddlo na? Ghalat. Bohixkar ghaltoch ravat. Akhrek Konknni mollar urtele te fokot Adv Uday Bhemre ani tache muttbhor sangati. Tumcheach hatanim tuminch Konknnicho fondd ustitat tem polloun dukh bhogta.
________________________________________________________________________

Purtugezanchem 'Kast' Goeant Sid'dh Zalem!

Samrajeovadi Purtugez rajvottent, rantti Purtugez odhikareamni, ani tanchea hatant hat ghalun Purtugez padri ani chorch sonvsthen, 'dhorma' chea nanvar Goenkarancher saddecharxem vorsam kel'le mannsuke bhaile ot'teachar, itihasik vastoviktaiechem bhan mhonn, 60 minnttanche C.D bhitor mezun tin minnttam dakhoilem mhonn chorch sonvsthen ani padrimni toxench Purtugez-putamni bob marpak survat keli mhonn ek mhoino tigil'lea Ranne sorkaran, sot'ta mell'lle borabor 'povitr' kam' korun uddoilem tem mhonnche Goenchea suttke-zhuzacher adarit, poileant poilim 'Gova ka Svadhinota Songram' he Por'rikar sorkaran kaddil'le CD cher bondi ghalpachem ! Baki Goenkaranchem poddum padd, sogllean poilim khux korun uddoile padri-madrink, chorch sonvsthechea lokank ani Goeant Kongresicho 'hat' dhorun 'uzoll mathea'-n vavrunk lagil'lea Purtugez putank.

‘Hitler' filmantle Nazinche 'Jew' lokancher kel'le ot'teachar, 'Gandhi' filmantle Britixamni kel'le 'Jalianwala Bag' sarkhe ot'teachar, 'Mangal Pande' 'Vir Savarkar' sarkhea filmamni dixtti poddpi Brittix ot'teachar, 'Shivaji' filmant Mongolamni Hindu projecher kel'le ot'teachar khoim bhurgeank dakhovp na! Tancher porinnam zata! Kongres sorkarank babddeank hea filmancher bondi ghalpak mell'li na! Bhongum babddeanchem! Him filmam polloil'lean atam Bharotantlea soglea bhurgeanche tokler, mendvar porinnam zal'lo aspak zai! Pillgeancheo pillgeo, zannim atam meren oslim filmam polloileant, te Bharotbhor pixe zavn bhonvtat astole, oxe babddea Goenchea Ranne sorkarak dislam astolem! Gova suttke-zhuzavele CD-int dakhoil'le tin minnttanche Purtugez ot'teachar bhurgeamni polloil'le zalear Goenchea bhurgeanchi pillgechi pillgi oxich pixi zavn bhonvtoli axil'li, oxem Kongres sorkarak dislem hi tanchi babddeanchi kosli chuk?

‘Goenchim 'Somest' bhurgim pixim zavpachim vanchlim' mhonn sogleant poilim khos bhogli ti padri-madrink, chorch sonvsthek ani purtugez putank! Goenchem khorem hit ani kol'leann samballpi hech khore lok! Herank, raxttrovadi suttke zhuzari bi mhonnttat te khoincho konn? Tankam Goenche kitem lagun poddlam?

Goenkarank dislam astolem ki pakhle gele mhonnttokoch tannim zolmank ghal'le tanche 'mixtis' putui gel'le astole mhonn! punn Goenkarank tem ten'nam koll'lle nam! Atam kollpak laglem! Onnbhovak ievpak laglam.

Pakhle porte ietole ietole mhonn vatt pollovpi, tamnni Goeant soddil'lea tanchea putank ek axecho kironn dixil'lo. Goenkar Purtugez-putam poikich kaim lokamni, suttke zhuzareancher ot'teachar korpi Ajent Casmir Monteiro haka apovn haddlo ani tamnni mellun Goenche rajdhani Ponnjent 3-4 koddamni bhirankull bomb-sfott ghoddovn haddil'le. Tantle kaim zann mell'lle, kaim forari zale, punn kaim guneavkar porot aile. Tantlo eklo atam 'Senior journalist' mhonn suttke zhuzareancher, raxttrovadeancher utth sutth taspachem, tanchea 'Purtugez-bapain' dil'lem kam' korit, protixtthit lokam modim aizui bhonvta!

... Punn pakle kai portun ieunk nant! Ani sorkar mat mukt Goeant ailem tem Bhausaheb Bandoddkar hea Hindu bailanchi iz'zot luttpacho proitn korpi pakhleank 'fog' divpi-monxachem ani Moharaxttrovadi Gomantak Pokxache! He lok Purtugez samrajeovadeancher mog korpi lok naxil'le! Purtugez-putancher kaim kall nirxenni ailich! Punn porot ekdam Purtugez-putan khoxen khoxeche, ghogeamni khoxeche, dis aile te 1980 vorsa kongresichem sorkar aile uprantuch! magir tor tanchem noxib follfollench! Raxttrovadeank, suttke zhuzareank fantear marun Purtugez-putancheo eka fattlean ek magnneo many zait suttleo! Goentoi ek 'Purtugal' zolmak ailem! Goeant Purtugez putanchem ' anond-von- bhuvan' zolmak ailem! ' Pakhle gaye to kya? Pakhle put to obhi baki haim; tir nixanepe tob nohim loga to kya? Ob to mausom fanki hai!'

Ontoraxttriy nem' toddun Purtugez konsulett, kendria Kongres sorkaran, Goeant haddli, ekach vellar 'Bharoti ani Purtugezui bi' oxem apnnak mhonnpak sompem korpak 'Dual Citizenship' Goenkaram khatir haddli; zugar, xindollki ghunvlli -vokhdanchea veparantlean nirmann zal'lea duddvamni poxil'li 'Fundação de Oriente' he sonvsthek Goeant 'Purtugez Culture' posravpak apovn haddli. Purtugezanchem 'daiz' tigovn dovorpak 'Heritage Action Group' ho battgea Purtugez-bhoktancho grup toiar zalo. Goenchi sonvskrutai mhonn Purtugez ' Curudinho' dance dakhovpak lagle, 'tturizom ddivelopmenttachea' burkhea khala Purtugezancho utsov 'Karnaval' sorkar palvant Goencho mukhel utsov zavpak laglo.

'Purtugezamni 450 vorsanche rajvottkent Goenkarancher, Hinducher kainch ot'teachar kele nant, tankam mogan sambhall'lle', hem sid'dh korpak Orient Fundaçãvan poixeancheo raxi otoun novim itihasik pustokam borovpak nove battge lekhok, itihaskar toiar kele! Famad Goenkarank fukott Purtugal bhonvdder vhorun haddun, lacharanchi ek novi pilavoll (kai bhutavoll? ) toiar keli. Purtugez-putank poilim lipun bhonvchem poddttalem. Atam dorek 'Purtugez-kastacho' Purtugez-obhimani aple gaddiecher fattim-fuddem, saiddik, Purtugez Raxttrodhvojache sttikor vhodda obhimanan lavpak lagil'lo asa! Goenchi hi osli 'udorgot' thambovpak zaina zalear Goenchi sot'ta sasnnachi Kongresi koddenuch urpak zai mhonn padri-madri, chorch-sonvstha, ani her os'sol Purtugez-kastache put kamak lagleat! Madam' Sonia Gandhi voir ail'leant dudant sakor poddlea. Purtugez kolchor beginant begin posorpak zai zalear Hindunk battovpachem jem kam' Purtugezamni ordhear soddil'le, tem purai korpak zai. Battovpi konnui aslear cholta zanv Katholic choch zanv bilivors! 'tumi battovpachem kam' nettan korat, hanv tumche fattlean asam' mhonpi madam' Soniacho Goencho dut Rajeopal Zamir eka paiar toiar asa, bailek borabor ghevn! (Por'ra hanga tem sid'dh zalench!)

Char disam poilim prokhor raxtrovadi ani jextth suttke zhuzari Nagesh Karmali, zannem Purtugezam add sotiagroh korun 6 vorsanchi bondkhonn Purtugeza tempar bhogli tacher Goenchea Kongres sorkaran aroppotr dovorlam. Taka guneavkar tharaila!

Tancho guneanv kitem? Purtugez putanim molleant, 'One fine morning', Purtugez samrajeavadeanchea nanvacho pattieo rosteank lail'leo. Fattlim 75 vorsam lokanim, Ponnjekaranim amchea rosteank him 'Purtugez avoi-bapaichim' nanvam dil'lim asat hem aikuk naxil'lem. Punn Purtugez pakhle gele tori tanchem 'kast' Goenchean gel'lem na. Tanchi pallam mullam anik ghott zaleant hem tannim dakhovn dilem. Ponnje nogorpalikechi porvangi, heo noveo Purtugez pattieo, Purtugez nanvam rosteank dita astana, ghevpachi tankam goroz disli na.

Punn Ponnje soglech zann ' Purtugez kasta'che lok nant! Khor Raxtrovadi! Svatontreache obhimani lokui vhodde sonkhen Ponnjent ravtat. Svatontrea Soinik Soghotonen poilim sorkarak rosteanchim Purtugez nanvam bodlat mhonn ekdam nhoi kitlexech favt sangil'lem. Punn taka konnem bhik ghalunk na. Nimanne kodden Purtugez putanim 'Fontainix (mollo nhoi!) Festtivol' Ponnjent ghoddovn haddlo, kaim Purtugez dharjinnea sorkari odhikareank hatakodden dhorun, ani Purtugez samrajvadeanchea nanvacheo heo patteo (Plaques) sansnnacheo Ponnjechea rosteancher molla bhagant lavn. Goenche Purtugez kolchor fix korun uddoilem! Nageshbab Karmali, Vilas Satarkar, Datta Palekar, Raju Velingkar hea lokamni vhodd 'Guneanv' korun te 'Purtugez Raxtrodrohi' tharleat! tannim khoim heo patteo foddun uddovpachea, lokanche zhunddik sath dili!

Purtugezanchi, pakhleanchim nanvam kaddun uddoitat mhonnchem kitem? Kongresichem rajea astona ho iedo vhodd 'guneanv' koso bhogsupacho? Porrikar sorkaran dexbhoktanchi, suttke zhuzareanchi sath dili mhonn Kongresin divpachi vhoi? Bhogat kel'lea kormachim follam! Kaddtole hachem fuddem Purtugez samrajovada add utram? Bhogat follam!

Borem zalem raxtrovadi Goenkaranche dolle samkech ugoddle te ! Goenchea kongres sorkaran apnnalem 'Purtugez-kast' portem ekdam sid'dh kelem.! Viva Portugal! Viva Portugal!!
Subash Velingkar
Ponnje, fon : 2228407
[Chotrai: Sunaporant disalleacher 3.11.2005 disa ailolo ho lekh ami asa toso dila. Sompadok]
Sunaporantachea upkarant.
_______________________________________________________________________

KOSLICH MALIS NASTANAM
Bor: Daniel F de Souza

I HAVE A DREAM
Songit-nach kariavoll
Vaskukarank dipkaita

Jednam iskolachim lhan bhurgim machier apli kosli-i kola dakhoitat, zanv magir ti gavpachi, nachpachi vo songit vazovpachi, hi tanchi kola pollounk ani tankam xebaski diunk ek kherit khoxalkai bhogta. Oslich khoxalkai Vaskukarank bhogli, jednam Novembrache 6ver Baina veller sanje vellar sumar 50 odhik lhan bhurgeanim 'I have a dream' hea songit-nach utsovant bhag gheun apli kola sobhemazar dakhoili. Panch vorsancho bhurgo legun hanga machier dislo. Sumar tin horam ho kariokrom chol'lo. Vasku xarantlim ani her vatharantlim bhurgim, jim songit , nach ani gavpachi kola xiktat, tanche khatir ho kherit kariokram 'V3 Entertainment & Event Management' pongddan ghoddun haddlolo.

Sumar tin mhoine hea bhurgeanim vevsaiek songitkaram koddlean talim’ ghetli ani xevttak machier ek chomotkar korun dakhoilo. Dilip Arondekar, Xisto Paes, Terry Vaz hannim songit ani gavpachi talim’ dili zalear, Mick ani Daisy Fernandes hannim, torekvar nach xikoile.

“I Have a Dream' hachi survat Nandadeep Panchal ani uprant Gaurav Sharma hannim tobleacher keli. Zalear Bernice de Souza ek lhan dha vorsanchea cheddvan solfam udexim kaim 'Western Classical piano-che' sad vazoile ani xebaski zoddli. Willenne D'Costa eka lhan iskolachea bhurgean organ vazovn Inglez kantaram gailim. Uprant tannem Vania Coutinho ani Sandra Vaz hanche sangatim 'It's a time to disco' hea songitachea talar nachant vantto ghetlo. Kenneth Lobo hea lhan bhurgean Lornachem 'Piso' ani bab Peterachem 'Popai Zai',. him Konknni kantaram mhunnon soglleanchim kallzam jikon ghetlim.

Sumar 4 tim 6 vorsam piraiechea bhurgeani 'Bunty ani Babli' ho Hindi cholchitrantlo nach sobit angvostram nhesun machier sador kelo ani sobit bizlechea adharan hea nachak boroch rong ailo. Uprant 'Colours' ho ek lhan bhurgeancho songit pongodd machier ieun tannim kaim songit ani Inglez kantaram vazoun soglleank umedir haddle. Vascocho lok tor oslem poilech fautt polletalo. Tanchi urbha ekdom unch tonkxer pavleli ani tannim bhurgeank talliancho xinvor korun xabaski dili.

Torekvar piraiechea bhurgeanim sumar tin nach sador kele tanche modlo 'I have a dream' hea mukhel vixoiacher sador kel'lo nach khubuch unch dorjecho zavn soglleanchi tan-bhuk nivli. Nachant bhag ghevpi sogllim bhurgim 'Simply Ballroom' he dansache akademint nachpak xiktat. 'Dreamers', ani 'Creations' hea anik eka nachpi bhurgeachea pongddan apli songit ani gavpachi kola machier sador keli. Ani torekvar Inglez kantaram ani Konknni mandde vazoun kariavollik boroch nett ani rong haddlo. Bhurgeanche songit pongddan torekvar gavpeanchim kantaram zoxe porim 'Let it be' 'It's a hard days' night', 'Country road' adi vazoilim ani apli huxarkai dakoll keli. Uprant xevttachea vellak 'Renegades' hea vevsaiek songit pongddan kaim vell songit vazoun hea kariavollicho xevott kelo ani sogllo zomlolo lok dhadoxi zaun ghora portolo.

He kariavollint 'V3 Entertainment & Event Management' hannim halinch 'Miss Goa 2005' inam jikhpi Janice Sobti ani First Runner-up Steffi Alvares heam dogaim Vaskucheam sundoreancho sobhemazar sotkar kelo. Uprant Janice Sobti hannim Lornachem 'Red Rose' kantar gavun soglleank dipkaun uddoile Toxench, Steffi Alvares hannim mimicry korun soglleank hansoile. 'I have a dream' kariavollichem sutr sonchalon, Kelly ani Desiree, heam lhan bhurgeamni kelem. Hi kariavoll Bernard D'Lima hachea sohokaran ani margdorxonnan zali.

He kariavolli vixim ekuch sangchem mhonnllear, Vasku xarant zaitinch bhurgim kollevont asat ani tanchea angant kola asa ti tanchean fuddarak vaddounk zata mhunn ek khatri zali. Osle tankam anik soeg dilear him bhurgim fuddarak anik khub borem kitem korunk pavtelim mhunn hantun bilkul dubav nam. V3 hea pongddacheam vangddeank Franky Fernandes, Mick Fernandes ani Seby Coutinho hankan amchim porbim. Tech toren tanche borobor vavurtoleank ani kheritponnim lhan bhurgeanchea soglleam avoi-bapainkui amchi kherit xebaski, karann he kariavollichea iesant tanchoi-vhodd vantto asa.
Daniel F. de Souza,
e-mail: dannyboy04@rediffmail.com
danielf@sancharnet.in
_______________________________________________________________________

ISOPACHEO KANNIO: 1

Ekleak Moza, Dusreak Soza
Ek pavtt thodde moste bhurge eka lhanxea tolleache deger khelltale. Khellun zatoch te soglle thoim bosle. Tolleant chodd udok naslem. Tantum kaim bebkam ravtalim. Tim tankam dislim. Tannim tancher fator marunk survat keli. Bebkam babddim bhielim. Tim aplo jiv vattanvk he vatten te vatten dhanvunk laglim. Kaim bebkam zokmi zalim. Ani kaim thoinch melim. Bhurgeank ti mozach disli. Tankam anikui nett ailo.

Itlean eka vhoddlea bebean uddki marli ani bhurgeank mhonnllem: "Tumcho khell zata, punn amcho jiv veta. Ekdom koslo avaz zalo mhonn chintun bhurge bhiele ani pollun gele.

Apnnak borem dista mhonn kiteim korchem nhoi. Tem dusreank trasachem zanv ieta.
Anagha Kamat
_______________________________________________________________________

Viva Panjim:
Bhov ruchik jevonn

Ruchik jevnnak bhulon monis kitloi pois ani khuinchorui pavta. Viva Panjim, hem Goemchea sthanik toxem Goenkar randpi Bharati ani Purtugez jevonn divpi boreantlem borem resttorant.
________________________________________________________________________

NIMANNEM UTOR
Bor: Miguel Braganza


Dhonia Devak dhinvastam. Tannem amchea koddlean borim kaman korun ghetleant.

Goenchea Saibak vakhannum-ia. To thoddoch vell Goeant tharlo, punn amchea kallzanim to sarkhoch riglo. Goenche Igrozmatecho to patron nhoi (to zago Bhagevont Katarinak Purtugezanim addovn dovorlolo to azunnui tosoch asa). Sant Francis Xavier Goenkarancho bhagevont, igorjecho nhoi.

Miriam mharog zaleam mhunn Purtugezanim Latin Amerikecheo mirsango Evropak vheleo. Thoim thavn teo mirsango Goeam ani dusrea ganvanim pavleo. Atam firngi vapurtat amchim miriam ani ami vapurtanv Ameriki mirsango. Ruchik lagta tem konnui apnnaitat. Teo Ameriki mhunnon, mirsange xivai konn tori koddi vo umonn korit kai?
________________________________________________________________________

Sunday, November 27, 2005

Goencho Ulo - First issue released

AMCHI BHAS PROKAXONc/o Diamond PublicationsRua de Natal, Fontainhas, Panaji-Goa. 403 001 India.Ph. 9226287330, 9822982676 joelds@gmail.com


The first issue of the Goencho Ulo was released by the noted composer andKonkani activist, Ulhas Buyao, on 24 November, 2005 morning at the TristaoBraganza e Cunha memorial Hall, near Azad Maidan, Panaji.The Editor, Joel D’D’Souza, the Editorial Consultant Mr.Tomazinho Cardoz , Afonso ‘Bond’Braganza, Dr.Pratap Naik, s.j., Miguel Braganza, and other Konkani loverswere present at the function.Speaking on the occasion, Shri Buyao, complimented the team for bringing outa high quality publication. He said the Konkani language was lucky as it wasable to dress itself in five different scripts while many languages gowithout a script to cover them. If the Chinese wanted to learn the language,they could write Konkani in Chinese characters, too. The language wasimportant, he said.Mr. Tomazinho Cardoz and Dr.Pratap Naik emphasized on the apolitical natureon the publication , Goench Ulo, and assured that the content would helpbuild rather than destroy.Miguel Braganza acknowledged the priceless is the contribution from BenAntao. The Rs.30,000/- that he sent funded the first issue to a greatextent. It was the seed capital. The seed has germinated. Maendra Alvaresgave his permission to use an "Ancestral Goa"advertisement as an ear-panel.Bruno Gomindes gave his TRAVCO advertisement. So did the Government of Goa,which has Konkani as its official language.. We have to TEAM---- TogetherEveryone Achieves More !Joel D'Souza, Dr. Pratap Naik,s.j. Tomazinho Cardoz, Bonaventure D'Pietro,Daniel F. D'Souza, Salvador Fernandes, Roque Fernandes and the staff ofDiamond Publiciations have worked as it it were a labour of love. Its fruitwill be seen and read by many. There will be bouquets[ it is the firstcolour tabloid in Romi that is fully POSITIVE in its attitude] andbrickbats, too. We are prepared for them.The need is to broadbase the movement for use of the Romi script withoutprejuduce to the other scripts, official or otherwise. Let us be PRO -Romiwithout being ‘anti’ anything. The right to co-exist and co-develop is anatural right.Viva Konknni. Mog asundi.For AMCHI BHAS PROKAXON

Miguel Braganza